Posted 7:05 PM by soundofsuburbia

High jävla kritiker-concept.

Sagt... och gjort.

Recension:

Så mesiga att man skulle vilja spöa upp dem

"Cornered Block Drop"

Ett missförstånd som länge florerat i förståsigpåarkretsar är att så kallad "sexig musik" enbart går att hitta inom genrer som soul, house, reggae, hiphop, rock'n'roll och funk.

Stockholmssonen Johan Jacobsson - som kallar sig Så mesiga att man skulle vilja spöa upp dem när han skapar - har sedan 2001 medvetet och omedvetet försökt att ändra riktning på denna oljetanker till felaktig uppfattning. I och med kassetten "Så mesiga vs. Etablissemanget" förde han till exempel in åtrån och lusten i lo-fi:n och via en hel del mp3-släpp har han bevisat att drone är ett afrodisiakum.

"Cornered Block Drop", hans senaste utgåva, fortsätter även den på den inslagna linjen. Genom att bland annat sampla kalsonger som faller till golvet, behåar som knäpps upp, tungor som möts och fyrahundratrettio erigerade penisar har Johan kreerat en veritabel tour de force vad gäller kåthet i kombination med en mäktig och pulserande hjärna.

Av ovanstående beskrivning kan det framstå som att Så mesiga handlar om ett Matmos-derivat, men nej. Johans profil är helt egen och de unika ljuden han står bakom har alla sina ursprung i det speciella filtret som byggts upp av hans totala hängivenhet till akter som Big Black, Lee Perry, Martha Reeves & The Vandellas, The Hafler Trio, Karlheinz Stockhausen, Greg Davis och Kylie Minogue.

Tonkonst möter sänghalmen och aldrig har något låtit så fascinerande. Så mesiga är verkligen en av de mest spännande kompositörer vårt avlånga land ståtar med just nu.

Låt:

Så mesiga: Cornered Block Drop.

Nu gäller det bara att få en etablerad artist att recensera min recension...